2006-11-15

Man kan inte alltid vifta på svansen


Det finns faktiskt tillfällen då man inte viftar på svansen och det är:
När jag ligger och sover och får en kamera med blixt upptryckt på nosen och det är Frasse som säger det jag har frågat honom.....ni kan kalla mig Loppan-som-kan-prata-med-hundar nuförtin.
Visst ser han underbart surig ut . Jag gillar sura hundar.
Jag hade en dalmatinfröken i mitt förra liv ....och hon var en riktig surputte hon. När hon gick och la sig på kvällen...skulle det vara tyst...Hon morrade för minst lilla ljud. Typ om grannen hostade (det var väldigt lyhört; kunde höra grannens älskog och jag var säker på att han slog henne tills......en annan gång när han lånade en hundring men det är en annan story....)
Men när dottern började krypa morrade hon också en gång för mycket och fröken fick flytta till landet.....hunden alltså inte dottern. Och ibland så ångrar jag det; fortfarande...efter 7 års tid.... Hon hade isblå vackraste tiggigaste ögon. Isa hette hon.
Finns det något ni ångrar?

9 kommentarer:

Anonym sa...

Å vilka fina bilder! Vilka hundögon! :)

Vår hund var sex år när storasyster föddes och vi höll koll från början (vår hund har nämligen alltid varit lite barnrädd). Men allt gick bra, tack o lov! Nu är hon elva och vi har två barn. Hon kryper sällan upp för att krama dom, vilket hon gör med sambon och mig, men hon är genomsnäll med dom annars. En kompis till mig har dock samma problem som ni och står nu inför att omplacera... *jobbigt*

Just nu ångrar jag mest småsaker, men det är bagateller i sammanhanget så jag tar dom en annan gång! ;)

Hoppas du har en bra onsdag!
Kram Stina

Anonym sa...

Så fin hund, fina bilder

Nina sa...

Christina? är det du ? Med franska bulldogen? Skåne Christina ? Vart har du varit jag har saknat dig!!!!

Anonym sa...

Ångrar massor med saker....men inget går att ändra..man får se framåt bara.

Mia sa...

Jeg har også hatt en dalmatiner - han hette Kasper. Kasper var en skjønn valp, men jeg utviklet allergi, og måtte omplasere han etter bare fem måneder. Men angre, det gjør jeg, og skulle gjerne omgjort den beslutningen (og blåst i allergien). Fine julestrømper du viste i forrige innlegg... Heh he!

Det Mörka Hotet sa...

Åh, vilken fin liten hund!

Något jag ångrar: ja, det skulle väl vara det där bankrånet som gav mig 13 år i fängelse...men det är inget jag vill prata om...

Samuel

Anonym sa...

Vilken fin vovve :)
Kan inte komma på något som jag ångrar direkt...försöker se framåt istället *ler*
Bildbevis på strumpan kommer, syrran har hjälpt mig med efterstygnen och kommer snart skicka julpaket, lovar att fota då!
Kram

Anonym sa...

Nu du finns det bildbevis i bloggen!
Kram

Anna sa...

Vilka ögon! Säger väl typ att "stör mig inte, jag har pass" (som man fick lära barnen när vi skaffade en valp, att hundar måste få ha.) Trevlig helg, Loppan!